En vacker Natthimmel
av Oskar Gauffin
Publicerad: November 2, 2009

Trots att lajv funnits i Sverige i drygt 20 år och att man kan köpa latexvapen i leksaksaffären, har det fram tills nu skrivits förvånandevis lite om lajv som riktar sig till allmänheten. Det har på sin höjd varit tidningsartiklar där man intervjuat några lajvare om vad lajv är för något. Men genom Sofia Nordins nya bok Natthimmel tar lajvandet ytterligare ett viktigt steg in i vardagsrummet.

Lajvsveriges Oskar Gauffin har recencerat Sofia Nordins Natthimmel. 



Sofia Nordins nyutkomna bok Natthimmel handlar om Tilda, en fjortonårig tjej som oroar sig för det mesta. Hennes bästa vän har nyligen flyttat, då hon träffar Jesper som är lajvare. Min upplevelse av boken är att den är en fullgod skönlitterär produkt, vilket nomineringen till Augustpriset redan torde slagit fast. Så istället för att sparka vidare på just det vidöppna dörrparet kommer jag istället kommentera hur lajvrörelsen skildras i Natthimmel. 

Inledningsvis lekte jag med tanken på att Natthimmel var en förklädd reklamskrift för lajv. Huvudpersonen Tilda är en ung flicka som tycker att emo-lajvarna i skolan som går runt med mantlar i skolan är töntiga. Men hennes nya vän Jesper är inte en emo-lajvare, utan en öppen, trevlig person, och trots att Tilda inledningsvis noterar att det töntigt att förbereda utrustning i flera månader för bara några dagars användning, och är lite skeptisk till en början så fortsätter hon, och inser allt eftersom att hon gillar lajv. Den underliggande agendan skulle då vara att de unga pojkarnas överrepresentation i hobbyn ska utjämnas med fler flickor, och trots att det finns nördar i hobbyn så finns det gott om plats för fullt "normala" personer som Jesper och Tilda. Men det är att förenkla Natthimmel väl mycket. Boken är en berättelse om en tonårings känslor och utveckling, även om man på vägen även skildrar lajvrörelsen, genom huvudpersonernas tankar och upplevelser, och ställer den i en avgjort positiv dager.

Nordin avverkar faktiskt lajvhobbyns grunder och frågetecknen kring den som en skogsmaskin på grönbete. Vi serveras skeptiska vuxna som läst om rollspelsmord i dagspressen, det bjuds på oförstående, kritiska klasskamrater som frågar vad lajv går ut på, men även små portioner stolthet över utrustning och starka känslor som hör samman med lajvande. Genomgående lyckas Nordin fånga in lajvrörelsen riktigt bra i sin lättlästa text. Igenkänningsfaktorn är överraskande hög. 

Jag noterar flera gånger att författaren, där andra val mycket väl kunde gjorts, väljer att presentera lajv på precis det vis som jag själv skulle vilja visa upp hobbyn. Exempelvis med nyanserade, mångskiftande förklaringar. Lajv presenteras som ett sätt att utvecklas, att bearbeta händelser, att få nya insikter, spänning och mycket mer. Att allt detta ryms på bokens knappa 300 sidor låter kanske inte så förvånande, men då ska man ta med i beräkningarna att texten är stor, då detta räknas som en ungdomsbok, vilket i det här fallet inte finns några skäl till att avskräckas av. Så sidantalet till trots tar det inte mer än några timmar att ta sig igenom boken, och det är den helt klart värd.

Jag tror jag bäst sammanfattar mitt intryck av Natthimmel, och lovordar den, med att säga att nästa gång någon frågar mig vad lajv är, så kommer jag att svara att det finns en bok som de borde läsa.


Diskutera den här artikeln i forumet!