av Oskar Gauffin
Publicerad: December 6, 2009
Skriv ut    E-posta

Recension. Vad äter en alv egentligen? Och vad serverar Nekromantikern på sitt skrytgästabud? Lajvsveriges Oskar Gauffin läst Sara Hjalmarssons bok Fantasymat - en kokbok för levande rollspelare från 2008. Man ska inte döma en bok efter utseendet, men det kan vara svårt när den har "den fulaste layout jag sett i vad som ändå måste räknas som en riktig bok." 

Sett till utsidan är Sara Hjalmarssons bok "Fantasymat" en trevlig bok, med ett stämningsfullt omslag med flera bilder på lajvklädda personer och mat. 

Men tyvärr håller detta inte längre än till att man öppnar boken – där väntar nämligen den fulaste layout jag sett i vad som ändå måste räknas som en riktig bok. Boken har en märklig styckesindelning, amatörmässig layout och texten är genomgående skriven med dubbla radavstånd, som för att dryga ut boken till dess 210 sidor. Illustrationerna är på sina ställen mycket bleka eller ojämna, och får en att fundera på om tryckeriet förväxlade de riktiga illustrationerna med några halvfärdiga, skissartade illustrationer. Bättre är det med fotona, som det finns ganska gott om i receptdelen, som trots att de är svartvita ändå höjer det visuella intrycket av boken.

Men om man kan kan ha överseende med att "Fantasymat" till insidan sett är en ovanligt ful bok, och faktiskt läser själva texten – vad har "Fantasymat" att erbjuda då?

Det som är mest intressant är receptdelen, där författaren har flera i mitt tycke originella idéer om fantasyvarelsernas mat, och vi får exempel på hur mat kan användas som ett medel i rollspelandet, även om en del av exemplen känns något enkelspåriga. Exempelvis föreslår författaren att en person med ”negativ sinnesstämning” gärna köper gröt eller köttgryta, medan en mer lättsam person beställer en färgglad kompott. Men det är knappast en slump att boken fått titeln ”Fantasymat”, för det är fantasylajvare, och kanske främst alvlajvare som har störst glädje av de här recepten. 

Receptdelen omfattar knappt 80 sidor. Då återstår 130 sidor, däribland en mycket malplacerad introduktion i fantasylitteratur, som till källförteckningen tycks vara referat av wikipedia-artiklar, som följs av en kort introduktion till fantasykulturen. Här kan man fråga sig vem boken egentligen är skriven för – vilken person obekant med Tolkien och World of Warcraft köper egentligen en bok med titeln ”Fantasymat”? 

Men det finns även en kortfattad översikt av historiska civilisationers matkultur, som romarriket, Egypten och Kina under Ching-dynastin, vilka är precis lagom djupgående för att vara inspirerande för en gruppledare som vill hämta inspiration till sin lajvgrupps matkultur. Men att delen ”nordeuropeisk medeltid”är på fyra futtiga sidor är direkt otillfredsställande. Och även om det i boken finns förslag som bygger på historiska resonemang, så förblir det historiska djupet grunt. Om man vill ha inspiration till matlagning på mer historiska lajv finns bättre alternativ. 

Boken behandlar även en del grundläggande information om eldning, råvaror, allergier med mera, och dessa avsnitt är desto mer intressanta, och visar på författarens kunskaper. Därtill kommer förslag på trosscheman, logistik- och planeringstips som i sin helhet skriver läsaren lite väl mycket på näsan. Det finns även en hel uppsättning av förslag på olika inspirerande måltidsscenarion med titlar som ”nekromantikerns skrytgästabud” och ”hobbitarnas höstfest”, som sannolikt kan vara inspirerande om man är en inte allt för erfaren matansvarig lajvare. Det ska här också sägas att man stundtals tvingas ställa sig frågan hur insatt författaren faktiskt är i lajvhobbyn, då det pratas lika mycket om hober och dvärgar som om skogsalver och orcher, vilka sett till antalet spelare knappast kan anses vara motiverat. Även författarens val att genomgående skriva ”levande rollspel” istället för ”lajv” med ett uttalat, men obegripligt, syfte om att vara tydlig gentemot oinsatta nybörjare förefaller på samma vis lite udda, även om det givetvis inte är något problem.

Sammantaget är "Fantasymat" en bok som är intressant för den som sökt efter uppslag på fantasymatlagning, och vill använda maten som ett redskap för rollspelandet, snarare än att vara historiskt korrekt. Kanske passar boken också främst en nybliven lajvare, eller en lajvare som inte riktigt hunnit tänka igenom vilken estetik som passar olika kulturer. Men en till ytan mer proffsig version med enkel radbrytning, utan litteraturöversikt och med fler foton hade varit mer lyckat

 

Läs mer om boken Fantasymat här: http://fantasymat.blogspot.com/2008/02/fantasymat-sveriges-frsta-kokbok-fr-och.html 



Visa kommentarer (1)

« Back
  
   
Mest lästa i kategorin
Sugen på något annat än bullens varmkorv? (Recensioner)

En vacker Natthimmel (Recensioner)

Farofylld jakt i vikingatida miljö (Recensioner)
Senaste kommentaren
Davio - Oktober 18, 2010
Min teori angående lajvuppleve...

Oskar Gauffin - Oktober 4, 2010
Yes... som i handsytt och växt...

Bo Nurmi - Oktober 4, 2010
Jag tycker vår krönikör träffa...

Oskar Gauffin - Oktober 3, 2010
Jag känner verkligen igen mig....

atachi - Mars 22, 2010
grymt med lite fri reklam för ...

Bo Nurmi - Mars 15, 2010
"All reklam är bra reklam...